OBS:Feta bildspoilers nedan
 

I det lilla landet Baljinya har man levt i fred och stillhet i 1000 år sedan man lyckades döda den onde guden Ra Goan.
Men nu har en grupp av tokiga anhängare fått för sig att återuppliva Ra Goan och monster och annat elende drabbar åter igen det landet.
Dom har mördat kungen som ett offer till Ra Goan och ingen vet vad som ska göras.
Landets äldremän kallar till råd och kommer fram till att den som kan fixa till det här lilla problemet blir kung.
Då dyker en man vid namn Landau upp och vill visa sig på styva linan och lovar att rensa landet och sedan få bli kung och få en massa brudar.
Ja, riktigt så står det inte i handlingen men ni fattar vad jag menar.
Så Landau får träffa landets trollkarl och får veta att han måste utföra tre olika test/prövningar för att kunna rädda landet.
Och så sätter äventyret i gång.


Kanon ,nu blev jag ju jättesugen på att plocka bär.

Det här är ett ganska udda spel.
Det är ett plattformsspel med starka RPG inslag.
Man ska färdas genom ett antal banor, besöka byar och prata med folk för att få information om vad man ska göra härnäst.
Här är det riktigt lurigt för man måste gå in i samma hus flera gånger för att få all information som man behöver.
Ibland talar byborna inte om för dig vad du ska göra förrän du besökt dom 4-5 gånger i rad.

Lord of the sword är ett ganska mysigt spel men tyvärr så lider det av en del mycket störande problem.
Det är alldeles för repetivt ,svårt och ologiskt.
Detta är mycket synd för spelet har potential.
 


Den här rövaren kommer snart att drabbas av den svåra könssjukdomen ''pilus i skrevus ontus''

Eftersom spelet är så pass repetivt och långt så hade det varit guld värt om det fanns någon save eller password funktion men det gör det inte.
Man har 10 liv på sig att rädda landet, sedan är det varsågod och gör om sucker.
Och så har vi den repetiva biten som är jobbig om man inte vet vart man ska hela tiden och det gör man inte utan en guide.
Man börjar i en stad, man går till nästa och kör några banor emellan, efter ett tag ska du gå tillbaka till stad ett, sedan tillbaka, upp till en grotta, döda en boss, tillbaka...... ja ni fattar.
Hela spelet utspelar sig på ett begränsat område vars banor du måste gå igenom om och om igen fram och tillbaka för att utföra olika saker....ungefär som castlevania 2 till NES.
Och då spelet är svårt så kommer det att kräva ett gäng omspelningar och då hinner man tröttna, Big time.
 


Landau kommer strax att önska att någon uppfunnit alvedon.

Sammanfattningsvis så kan man säga att Lord of the sword aldrig kommer att bli någon klassiker pga sina brister.
Men trots allt så är det ett ganska så trevligt och kul spel som både är plattform och lite RPG och sådana finns det inte många av.
Jag skulle inte rekomendera att köra det på Segas Master system maskin utan via en emulator där man kan sava och stänga av när man vill.
Då blir spelet mycket bättre och man slipper att sitta i tre timmar och få damp för att man inte vet vad man ska göra härnäst och inte kan stänga av....för sådana situationer uppstår flera gånger i detta spel.


Den här figuren har garanterat käkat radioaktiv svamp
från Tjernobyl.

Här har vi Ra goan, roten till allt jävelskap i landet.

Äntligen så är man kung och kan ragga på
guvernörens dotter.